Diagramtyper
Varje diagramtyp har en rad undertyper Vissa undertyper, såsom separerade cirkeldiagram, tillhandahåller endast olika visuella effekter från huvuddiagramtypen. Andra undertyper visar diagramdata på ett annat sätt än huvuddiagramtypen. Exempelvis utgör varje undertyp till ett börskursdiagram en annan typ av diagram och behöver andra data.
- Staplade
- Istället för att jämföra data visar ett staplat diagram vilken andel av helheten som kommer från respektive värde i en dataserie. Värdena i varje dataserie utgör en stapel. I till exempel ett staplat stående stapeldiagram representeras det totala värdet för varje dataserie eller stapel av en kolumn. Kolumnen delas in i olika, färgade, segment. Varje segment representerar ett enskilt värde i dataserien. Storleken på varje segment återspeglar med hur stor andel dess värde bidrar till totalen.
- Staplad procentandel
- Detta är samma sak som ett staplat diagram, men visar värden som procentandelar av totalvärdet.
- 3D-diagram
- Tredimensionella versioner av diagrammen utgör ytterligare undertyper. Det finns två typer av tredimensionella diagram:
- Diagram med två axlar och en falsk tredje dimension, som ger en visuell djupeffekt.
- Diagram med tre axlar
Du kan rotera de tredimensionella undertyperna vertikalt och horisontellt om du vill ge illusionen av att diagrammet betraktas från vänster eller höger och ovanifrån eller underifrån. Om du vill ändra den tredimensionella visningen av ett diagram dubbelklickar du på en tom yta i diagrammet, högerklickar och väljer .
Diagramförklaringar visas som förval, men du kan ta bort dem.
Stående stapeldiagram
Stående stapeldiagram används vanligen för att jämföra kategorier av data eller för att visa förändringar i data under en period. Stående stapeldiagram används vanligen med små datauppsättningar. Överväg att använda linjediagram för större datauppsättningar.
I de flesta fall kan du använda antingen rad- eller kolumndata för kategorierna. Data som inte används för kategorierna används för jämförelse och visas i diagramförklaringen. Ett undantag är dock exempelvis cirkeldiagram som, med undantag för undertypen Sida vid sida, endast har en dataserie.
Kategorierna visas på X-axeln och måtten på Y-axeln.
Stående stapeldiagram finns även tillgängliga som miniatyrdiagram.
Undertyper till stående stapeldiagram
De två huvudsakliga undertyperna till stående stapeldiagram är Staplad och Staplad procentandel. Även tredimensionella versioner är tillgängliga som undertyper.
Liggande stapeldiagram
Liggande stapeldiagram är samma sak som stående stapeldiagram utom att kategorierna visas på Y-axeln och måtten på X-axeln. Data visas horisontellt i staplar istället för vertikalt i kolumner.
Liggande stapeldiagram kan vara bra om kategorinamnen är långa och om måttenheterna utgörs av tidsperioder.
Liggande stapeldiagram har samma undertyper som stående stapeldiagram, utom att det inte finns någon undertyp med tre axlar.
Liggande stapeldiagram finns även tillgängliga som miniatyrdiagram.
Linjediagram
Linjediagram visar förändringar i datakategoriernas värden eller trender under en löpande period. Vanligen representerar kategorierna på X-axeln i ett linjediagram tidsenheter såsom månader eller år. Varje linje i ett linjediagram representeras i diagramförklaringen av en av elva distinkta ikoner. Om fler än elva element jämförs återanvänds ikonerna, vilket gör diagrammet mindre tydligt.
Linjediagram finns även tillgängliga som miniatyrdiagram.
Undertyper till linjediagram
De två huvudsakliga undertyperna till linjediagram är Staplad och Staplad procentandel. De visar hur storleken på ett elements bidrag till hela diagrammet ändras med tiden.
Ytterligare undertyper utgörs av diagramversioner som visar markörer vid varje datapunkt.
Det finns även en 3D-undertyp. Diagrammets axlar och linjer visas i tre dimensioner, där linjerna visas som band.
Profildiagram
Profildiagram är samma sak som linjediagram utom att linjerna är vertikala. Kategorierna visas alltså på Y-axeln och måtten visas på X-axeln.
Undertyper till profildiagram
Profildiagram har samma två huvudsakliga undertyper som linjediagram, dvs. Staplad och Staplad procentandel. Både staplade diagram och diagram med staplad procentandel kan visas med markörer vid varje datapunkt.
Det finns inga tredimensionella undertyper till profildiagram.
Cirkeldiagram
Cirkeldiagram har, med undantag för cirkeldiagram sida vid sida, endast en dataserie. Det innebär att de data cirkeldiagrammen baseras på lagras i en kolumn.
Varje objekt i dataserien visas som ett segment i cirkeldiagrammet och representerar en andel av dataseriens totala värde.
Vi rekommenderar att du inte använder cirkeldiagram i följande fall:
- det finns fler än åtta segment
- det finns negativa värden
- det finns nollvärden.
Undertyper till cirkeldiagram
- Separerat cirkeldiagram
- Segmenten i ett cirkeldiagram är separerade.
- Cirkel av cirkel och Stapel av cirkel
- Dessa undertyper skapar ett separat cirkel- eller liggande stapeldiagram bredvid huvudcirkeldiagrammet. Du kan använda detta exempelvis för att lyfta fram och visa närmare uppgifter för små segment av diagramdata. Förinställningen är att det separata diagrammet baseras på dataseriens två sista värden, men du kan ange vilka värden som ska användas. Du kan exempelvis ange att de tre sista värdena ska användas, eller värden under ett visst värde eller en viss procentandel. De segment som det separata diagrammet baseras på slås samman i huvudcirkeldiagrammet.
- Cirkeldiagram sida vid sida
- Cirkeldiagram sida vid sida baseras på två eller flera datakolumner. Förvalet "Data i: Kolumner" i diagramguiden genererar ett separat litet cirkeldiagram för varje datarad. Varje cirkeldiagram har lika många segment som det finns kolumner av data.
- Tredimensionella cirkeldiagram
- Cirkeldiagram, separerade cirkeldiagram och uppdelade cirkeldiagram har tredimensionella undertyper. Diagramtyperna Cirkel av cirkel och Stapel av cirkel finns endast tillgängliga i två dimensioner.
XY-punktdiagram
Punktdiagram används vanligen med stora datauppsättningar som baseras på par av värden snarare än på kategorier och värden.
XY-punktdiagram behöver tre kolumner eller rader av data. En kolumn ger värden till X-axeln, såsom datum. Varje återstående kolumn tillhandahåller ett av varje par av värden. Miljödata kan vara ett användningsområde för punktdiagram. Exempelvis kan en datauppsättning registrera isens tjocklek och genomsnittlig vintertemperatur under ett antal år. I den här tabellen visas exempeldata för ett punktdiagram som plottar isens tjocklek mot genomsnittstemperaturen på vintern:
| X-axel | Y-axel | |
|---|---|---|
| Issäsong | Genomsnittstemperatur dec–apr (Celsius) | Isens tjocklek (cm) |
| 2000–2001 | -5 | 45 |
| 2001–2002 | –4,5 | 60 |
| 2002–2003 | –6,8 | 85 |
Om du till exempel vill visa medeltemperaturen på vintern under åren ska du använda ett linjediagram.
Undertyper till punktdiagram
Du kan förena datapunkterna i punktdiagram med hjälp av linjer. Linjernas profil kan vara utjämnad eller med vinklar. Om du använder linjer kan du visa dem med eller utan markörer vid varje datapunkt.
Ytdiagram
Ytdiagram illustrerar storlek, exempelvis storleken på en organisations vinst under en viss period. Förinställningen är att varje dataserie visas som ett område i helfärg. Detta kan leda till att mindre dataserier helt överskuggas av större dataserier. Ofta är lösningen att använda en staplad undertyp eller en 3D-undertyp. Du kan också tilldela olika grader av transparens för varje dataserie så att man kan se andra dataserier bakom dem.
Undertyper till ytdiagram
De två huvudsakliga undertyperna till ytdiagram är Staplad och Staplad procentandel. Ytorna på ett staplat ytdiagram visar hur storleken på ett elements bidrag till hela diagrammet ändras med tiden. Ett diagram med staplad procentandel visar storleken på ett elements bidrag som en procentandel av helheten. Både staplade undertyper och undertyper med staplad procentandel har tredimensionella undertyper. Även om dessa undertyper ger illusionen av tre dimensioner har de bara två axlar.
Det finns även en 3D-undertyp som visar data mot tre axlar.
Ringdiagram
Ringdiagram visar koncentriska ringdiagram. Varje kolumn eller rad av data utgör en separat ring. Varje ring är segmenterad enligt antalet rader eller kolumner av data. Varje segment representerar en andel av radens totala värde.
Exempelvis skulle följande data skapa ett ringdiagram med tre ringar:
| Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3 |
|---|---|---|
| 333 333 | 333 333 | 333 333 |
| 1 000 000 | ||
| 301 000 | 458 000 | 241 000 |
Den inre ringen skulle delas upp i tre lika stora segment med olika färger.
Den mellersta ringen skulle vara osegmenterad.
Den yttre ringen skulle ha tre olika stora segment som representerar värdena i rad 3 kolumn 1, rad 3 kolumn 2 och rad 3 kolumn 3.
Du kan överväga att använda ett cirkeldiagram sida vid sida som alternativ till ett ringdiagram.
Du kan ange storleken på hålet i mitten av ringdiagrammet. Vid behov kan du rotera den inre ringen i önskat antal grader.
Polärdiagram
Polärdiagram är praktiska när det gäller att jämföra olika poster med hjälp av ett antal standardkriterier. Exempelvis kanske du vill bedöma olika kandidaters lämplighet för ett visst arbete mot en idealprofil eller jämföra liknande produkter från olika leverantörer.
Polärdiagram har en axel för varje datarad. Om det exempelvis finns en rad för varje månad på året, blir det tolv axlar som möts i mitten som ekrarna på ett hjul.
Du kan plotta flera rader i ett diagram eller skapa ett separat polärdiagram för varje datarad. Datapunkterna förenas och skapar en distinkt form för varje rad. De olika formerna kan ge en snabb visuell bild av rader som påminner om varandra och rader som är olika – särskilt om varje rad visas i ett separat diagram.
Exempelvis skulle nedanstående data plotta fyra former på ett diagram med sex axlar. Varje axel representerar ett nyckelkriterium, mätt från 5 (stämmer helt) till 1 (stämmer inte alls). Idealkandidaten är pålitlig, punktlig, logisk och en lagspelare, men inte särskilt kreativ och blir inte lätt uttråkad.
| Pålitlig | Punktlig | Lagspelare | Kreativ | Logisk | Lättuttråkad | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Idealkandidaten | 5 | 5 | 5 | 2 | 5 | 1 |
| Kandidat 1 | 2 | 3 | 3 | 5 | 2 | 4 |
| Kandidat 2 | 5 | 4 | 5 | 1 | 3 | 1 |
| Kandidat 3 | 3 | 4 | 4 | 3 | 3 | 3 |
| Kandidat 4 | 4 | 4 | 4 | 2 | 4 | 2 |
Om du skapar ett polärdiagram för varje rad blir det tack vare formen tydligt att kandidaterna 2 och 4 bäst motsvarar idealet.
Undertyper till polärdiagram
Polärdiagram kan visas med eller utan markörer vid datapunkterna.
Datapunkterna på ett polärdiagram förenas genom linjer. I ett polärdiagram med fyllning kan du fylla området som kantas in av linjerna med en färg.
Ytterligare två undertyper är polärdiagram med dataetiketter och polärdiagram med markörer och dataetiketter. På grund av utrymmet som upptas av markörerna och dataetiketterna lämpar sig dessa undertyper bäst för polärdiagram med få axlar och få kolumner.
Portfolio
Detta kallas också bubbeldiagram.
Portfolio-diagram visar cirklar av olika storlek inom sina X- och Y-axlar. Cirklarnas storlek representerar storleken på de värden som visas. Både cirklarnas storlek och deras relativa positioner inom X- och Y-axlarna beskriver därmed data de representerar. Du kan ange om storleken ska representera cirklarnas yta eller deras diameter.
Du kan använda portfolio-diagram om varje dataserie uttrycks av tre numeriska värden (exempelvis faktisk försäljning, budgeterad försäljning och variansen mellan dem).
Om data anges i kolumnerna A, B och C utgörs X-axeln av de data som anges i kolumn A. Y-axeln utgörs av data från kolumn B medan cirklarnas radier utgörs av data från kolumn C. Varje rad utgör en dataserie.
| X-axel | Y-axel | Radie |
|---|---|---|
| Sålda enheter | Intäkter | Marknadsandel, % |
| 295 294 | 13 026 762 | 10 |
| 1 085 496 | 31 746 300 | 15 |
| 631 591 | 42 017 951 | 33 |
| 1 525 291 | 45 282 083 | 42 |
Om du vill rendera alla serier i ett portfolio-diagram som baseras på ett hyperblock expanderar du hyperblocket med en rad om önskade data finns i rader, eller med en kolumn om önskade data finns i kolumner.
Om du lägger till data i kolumnerna D och E utgör kolumn D Y-axeln för en annan datauppsättning. Kolumn E bestämmer radien för cirklarna i den serien. På ett liknande sätt kan du lägga till data i kolumnerna F och G, så blir de Y-axel och radie för en tredje datauppsättning.
Undertyper till portfolio-diagram
En undertyp renderar cirklarna med en tredimensionell effekt.
Återstående undertyper delar upp diagrammets bakgrund, eller rityta, i olika varianter av kvadranter i olika färger. Genom att välja lämplig undertyp och ändra storleken på kvadranterna kan du konfigurera ett diagram så att specifika dataserier visas på en kvadrant av en viss färg. Exempelvis kan du visa dåliga resultat genom att visa värden under en viss nivå med röd bakgrund och nöjaktiga eller goda resultat med gul eller grön bakgrund.
Förinställningen är att kvadrantundertyperna visar dataetiketter. Du kan ange om cirklarnas etiketter ska visa bubblans storlek eller värdet den representerar.
Om du vill rendera dataserien i en kvadrantundertyp som bubblor istället för cirklar använder du toning och andra alternativ i dialogrutan Formatera dataserie.
Kvadrantdiagram
Kvadrantdiagram påminner om kvadrantundertyperna till portfolio-diagram.
Börskursdiagram
Börskursdiagram kallas även candlestickdiagram eller stearinljusstapeldiagram. Varje dataserie i ett börskursdiagram är en "högsta/lägstalinje" (ljusveke) som representerar flera värden. Enligt förinställda börskursdiagram representeras värdena Högsta, Lägsta och Stängning. Varje dataserie representerar alltså den högsta kursen, den lägsta kursen och stängningskursen för en aktie. En markör anger stängningskursen på varje linje. Du kan stänga av högsta/lägstalinjer och endast visa stängningskursmarkörerna på fliken Alternativ i dialogrutan Formatera dataserie.
Om du vill skapa ett börskursdiagram eller någon av dess undertyper markerar du endast önskade data – inte kolumn- och radrubrikerna. Det är därför mycket viktigt att dina data är i rätt ordning. I ett förinställt diagram är detta alltså tre kolumner eller rader som, från vänster till höger eller uppifrån och ned, representerar högstakurs, lägstakurs och stängningskurs.
| Hög | Lägsta | Stängning | |
|---|---|---|---|
| 01–Jan | 75 | 45 | 50 |
| 02–Jan | 52 | 51 | 53 |
| 03–Jan | 54 | 40 | 52 |
Om datumen inte visas korrekt ändrar du datumformat på fliken Nummer i dialogrutan Formatera axel.
Undertyper till börskursdiagram
Varje undertyp till ett börskursdiagram har olika syfte och kräver olika data. Det är mycket viktigt att kolumner eller rader är i rätt ordning.
- Öppning, högsta, lägsta, stängning
- Detta börskursdiagram kräver fyra dataserier som representerar öppningskurs, högstakurs, lägstakurs och stängningskurs för aktier. Ett block (en ljuskropp) på varje dataserie (ljusveke) representerar skillnaden mellan öppnings- och stängningskurs. Om aktiens stängningskurs är lägre än öppningskursen är blocket lila. Om aktiens stängningskurs är högre än öppningskursen är blocket grått.
- Volym, högsta, lägsta, stängning
- Detta börskursdiagram kräver fyra dataserier som representerar aktiernas handelsvolym, högstakurser, lägstakurser och stängningskurser. Utöver linjerna som representerar högsta-, lägsta- och stängningvärden representeras aktiernas handelsvolym av kolumner. En markör anger stängningskursen på varje linje.
- Volym, öppning, högsta, lägsta, stängning
- Detta börskursdiagram kräver fem dataserier som representerar aktiernas handelsvolym, öppningskurser, högstakurser, lägstakurser och stängningskurser. Utöver linjerna (som representerar öppnings-, högsta-, lägsta- och stängningvärden) representeras aktiernas handelsvolym av kolumner. Block (ljuskroppar) representerar skillnaden mellan öppnings- och stängningsvärden. Om aktiens stängningskurs är lägre än öppningskursen är blocket lila. Om aktiens stängningskurs är högre än öppningskursen är blocket grått.
Funktionsdiagram
Ett funktionsdiagram liknar exempelvis en topografisk karta som representerar höjder på olika latituder och longituder. I en topografisk karta kan höjd, latitud och longitud anses vara variablerna Z, X och Y. Höjden (Z) ändrar med värdet på variablerna X och Y. Funktionsdiagram kan användas där värdet på en variabel påverkas av värdet på ett par av variabler. Exempel på användningsområden är materialtester, exempelvis för att testa den mekaniska styrkan hos ett material vid olika temperaturer under olika tidsperioder.
Ett funktionsdiagram ser ut som ett nätstycke vars vridningar och böjar representerar variationer i värde. Nätets celler är fyllda med olika färger som representerar värdeintervall.
Data för ett funktionsdiagram ska ordnas med X- och Y-variablerna som rad- och kolumnrubriker.
Undertyper till funktionsdiagram
- Trådblock
- Ett funktionsdiagram med trådblock är samma sak som ett funktionsdiagram, förutom att nätets celler inte är fyllda med färger.
- Konturdiagram
- Konturdiagram är tvådimensionella representationer av tredimensionella funktionsdiagram. De ser ut som funktionsdiagram som ses rakt uppifrån. I ett färglagt konturdiagram representerar färgerna värdeintervall, precis som i ett funktionsdiagram. I ett konturdiagram med trådblock inramas de olika värdeintervallen endast med linjer.
Cylinder-, kon- och pyramiddiagram
Cylinder-, kon- och pyramiddiagram kan ses som ytterligare undertyper till stående och liggande stapeldiagram. De fungerar på samma sätt och kan använda samma data som stående och liggande stapeldiagram. Istället för staplar eller kolumner visar dessa diagram cylindrar, koner eller pyramider. Alla tre diagramtyper är tvådimensionella med en 3D-effekt, och alla har undertyperna Staplad och Staplad procentandel. Varje typ och undertyp kan visas antingen horisontellt eller vertikalt.
Milstolpsdiagram
Ett milstolpsdiagram visar utvecklingstrenden (sen, tidig eller i tid) för slutförandet av projektmilstolpar.
X-axeln visar datumen när du granskar slutförandedatum för projektmilstolpar. Vid varje datum visar Y-axeln milstolpens förutspådda slutförandedatum.
En horisontell linje på diagrammet anger att det förutspådda slutförandedatumet inte har ändrats.
En stigande linje anger att milstolpen förutspås slutföras senare än planerat.
En sjunkande linje anger att milstolpen förutspås slutföras tidigare än planerat.
Exempel
I början av varje vecka av projektet förutspås slutförandedatumet för tre milstolpar:
| 2018-06-30 | 2018-07-07 | 2018-07-14 | 2018-07-21 | 2018-07-28 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Milstolpe 1 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-08-07 | 2018-08-09 | 2018-08-15 |
| Milstolpe 2 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-08-01 |
| Milstolpe 3 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-08-01 | 2018-07-28 | 2018-07-18 |
Det förväntade slutförandedatumet för milstolpe 2 ändras inte. Från och med 2018-07-14 förutspås det dock att milstolpe 1 kommer att slutföras sent. Från och med 2018-07-21 förutspås det att milstolpe 3 kommer att slutföras tidigt.
Om du vill skapa ett milstolpsdiagram markerar du önskade data (inklusive milstolparnas namn och förutspådda slutförandedatum). Klicka på och välj Milstolpe som diagramtyp.
Undertyper till milstolpsdiagram
Milstolpsdiagram har endast en undertyp: med markörer vid varje datapunkt.
Stegdiagram
Liksom linjediagram representerar stegdiagram förändringar i data under en viss period. Stegdiagram representerar dock data som endast ändras i intervaller och som annars förblir konstanta. Du kan exempelvis använda ett stegdiagram om du vill representera ändringar i bankräntor, som vanligen endast ändras en gång per kvartal eller ännu mer sällan. Om du däremot vill visa dagliga variationer i valutakurser under en period använder du förmodligen ett linjediagram.
Ett stegdiagram visar en horisontell linje som stiger eller faller vertikalt vid varje värdeförändring. Du kan ange om stegen ska ske på eller mellan markörerna på axeln med hjälp av alternativet "Flytta linje upp först" i dialogrutan Formatera dataserie.
Undertyper till stegdiagram
Den enda undertypen till stegdiagram är fyllt stegdiagram. Ytan under steglinjen fylls med en färg. Om du har två eller flera dataserier kan dataserien med de högsta värdena helt eller delvis gömma de andra dataserierna. Du kan undvika detta genom att tilldela olika grader av transparens för varje dataserie så att man kan se andra dataserier bakom dem.
Histogram.
Du använder histogram när du vill analysera hur ofta varje värde i ett värdeintervall förekommer. Du kan skapa histogram i Microsoft Excel, men du behöver tillägget Analysis ToolPak. I Application Studio markerar du raden eller kolumnen med värden som ska analyseras och klickar på . Välj Histogram som diagramtyp.
Det finns fyra diagramundertyper. De första två kräver endast värden för Y-axeln. Värdeintervallen på X-axeln beräknas automatiskt. Det andra diagrammet inkluderar fördelningskurvan. Du kan ändra antalet värdeintervall i dialogrutan Formatera dataserie.
Den tredje och fjärde diagramundertypen kräver värden för Y-axeln samt för värdeintervallen på X-axeln. Det fjärde diagrammet inkluderar fördelningskurvan.
Om du vill lägga till fördelningskurvan manuellt i den första eller tredje diagramundertypen dubbelklickar du på diagrammet så att en streckad kantlinje visas. Högerklicka på en dataserie och välj .
Takometer
Varje dataserie visas som en pekare mot ett värdeintervall. Om dina data innehåller tre eller flera dataserier visas tre värdeintervall. Vanligen anges röd, gul och grön som färger för värdeintervallen för att representera exempelvis dåliga, nöjaktiga och goda försäljningsresultat.
Du kan ange vilket värdeintervall varje färg gäller med ett av följande alternativ:
- Markera ett värdeintervall i designläget genom att klicka på det. Dubbelklicka sedan så att dialogrutan Värdeintervallserier visas. Ange värdeintervall och vilken färg som ska representera det.
- Dubbelklicka på en dataserie så att dialogrutan Formatera dataserie visas.
Flerfärgade liggande och stående staplar
Det finns fyra typer av flerfärgade diagram. Den förinställda typen är ett staplat stående stapeldiagram. Varje värde representeras av en stapel som är indelad i färgade segment. Varje färg inom stapeln representerar ett värdeintervall. Exempelvis kan du klassificera försäljning efter affärernas storlek, där rött representerar affärer på upp till 10 000 SEK, gult affärer på mellan 10 001 och 20 000 SEK och grönt affärer på över 20 000 SEK. I det här exemplet skulle en affär på 20 000 SEK representeras av en röd och gul stapel. Den nedre halvan av kolumnen skulle vara röd och sträcka sig till 10 000 på Y-axeln. Den övre halvan skulle vara gul och sträcka sig från 10 000 till 20 000 på Y-axeln. En affär värd 21 000 SEK skulle representeras av en röd, gul och grön stapel där det gröna segmentet skulle sträcka sig från 20 000 till 21 000 på Y-axeln.
En av de andra diagramtyperna är ett staplat liggande stapeldiagram.
Sedan finns det ett flerfärgat stående stapeldiagram och ett flerfärgat liggande stapeldiagram. I dessa diagram representeras varje värde av en stående eller liggande stapel som färgats i enlighet med det värde som den representerar.
Om du vill definiera värdeintervallen högerklickar du på en dataserie i designläget och väljer . Klicka på fliken Alternativ i dialogrutan Formatera dataserie.
Färglagd karta
Med hjälp av färgade kartor kan du på ett interaktivt sätt visualisera hur ett mått varierar över ett geografiskt område eller visa variationer inom en region. De värden som representeras av kartan faller inom ett antal områden. Varje område identifieras med olika färger.
Färgade kartdiagram implementeras med hjälp av webbtillägget Färglagd karta och är alltså inte tillgängliga i diagramguiden.